Kursen metod är uppbyggd runt det som sker i det växelvisa utbytet mellan berättare och elever, och utbytet mellan elever i klassen. Metod skall här inte förstås som en standardiserad, steg för-steg-procedur, eftersom en sådan fungerar dåligt när det handlar om att mötas som människor.  Samtidigt är det viktigt att medvetandegöra för både elever och lärare vilka moment och tankar som ligger till grund för vårt tillvägagångssätt. Dels för att det gynnar lärandet att vara införstådd med arbetssättet och samplanering med klassens lärare förenklas. Dels för att ingen undervisning är politiskt eller etiskt neutral och vi vill ge elever och lärare goda förutsättningar att tänka och reagera kritiskt på kursen.

Berättarna delar med sig av personliga erfarenheter med fokus på den levda religionen.  Berättelserna skildrar livet som ung och religiös; i familjen, i skolan, i den lokala religiösa gemenskapen och i olika delar av samhället. Berättelserna skildrar möten inom den egna religiösa gruppen, möten med andra religiösa och sekulära individer och grupper. Berättelserna skildrar både det som varit svårt och det som varit berikande i att ha en religiös identitet. Det är inte sällan berättare skildrar hur de blivit utsatt på grund av sin religiösa och/eller kulturella identitet, vilket är en upplevelse dagens unga religiösa ofta delar. Ett viktigt och återkommande moment i kursen är att eleverna får öva sig i att ställa de frågor de verkligen är intresserade av att få svar på, på ett respektfullt vis. Kursledarna leder samtalet i klassen. Det frågor som ”bränner till” och som på olika vis ”skaver” för enskilda elever eller för hela gruppen, lyfts upp och problematiseras. Normer som är diskriminerande, som uttrycks av berättare, elever eller vuxna bearbetas i samtal och övningar. Kursledaren knyter under de bearbetande momenten återkommande till skolans värdegrund.

I övningar får eleverna syn på religionens olika nivåer: framför allt den individuella och den på gruppnivå men även den bredare traditionen. Vilken förmåga eleverna har att förstå berättarens berättelse i relation till de olika nivåerna, beror på vilken förförståelse eleven har med sig in i undervisningen. Det är ett viktigt moment att ge eleverna tid att i övning, lek och samtal urskilja olika tolkningsvarianter av det berättade. Detta öppnar för ett fördjupat lärande.

Vissa elever har en vana av att förhålla sig till en stor variation av kultur och religion. För andra är erfarenheten av kultur och religion mer begränsad. I relation till hur tryggt eller otryggt klassrummet är delar eleverna i olika grad med sig av egna livserfarenheter med varandra. I otrygga klassrum är detta inte möjligt annat än på ett förhållandevis opersonligt plan under lekfulla former.

Efter att ha bearbetat mötet med berättaren, med kursledare och lärare som stöd, skapar eleverna också gemensamma uttryck i smågrupper, t ex minidraman, bilder eller annat som återkoppling till klassen. Hur själva utförandet går till, hur fritt eller styrt eleverna arbetar med uppgifterna, beror på hur väl gruppen fungerar. I trygga grupper är ofta de skapande uppgifterna mycket uppskattade av eleverna och i grupper med större otrygghet, brister i uppmärksamhet och koncentration- fungerar det ofta bättre om eleverna får uppgifter som är lekfulla men som inte kräver fullt så mycket samarbete. Det händer att gruppövningar ersätts av individuella övningar som inte redovisas i helklass utan som eleverna får en skriftlig eller muntligt återkoppling på istället. Kursledare har ett löpande samarbete med klassens lärare för att hitta passande övningar. Kursledare håller också en dialog öppen med eleverna om hur undervisningen skall genomföras framåt för att anpassas på bästa sätt till den givna elevgruppen.

Berättandet är kärnan i Under samma himmel och i varje kurs ingår 2-4 berättarbesök + ett interreligiöst panelsamtal. 

Utifrån den personliga berättelsen bearbetar eleverna olika identifikationsmoment och får öva sina empatiska förmågor genom att försöka förstå hur ”den andre” känner och tänker, varför han eller hon handlar på det ena eller andra sättet. 

I varje kurs erbjuder vi klassen att åka med oss på tempeltur. Vi möter berättarna i deras religiösa rum och får veta mer om traditioner, ritualer och församlingens sociala arbete. I varje kurs ingår två tempelturer där varje tar en halv skoldag i anspråk.