1. Beslut om att genomföra kursen tas av skolledningen i början av terminen (som allra senast) innan kursen ska ges.

2. Kursen presenteras för skolans hela arbetslag. Pedagoger från skolan deltar tillsammans med en Under Samma Himmels-pedagog i planering och genomförande av kursen.

3. Kursens pedagog intervjuar och har samtal med eleverna innan kursstart för att bygga relationer och få en förståelse för klassens behov och utgångspunkter.

4. I slutet av kursen utvärderas den av eleverna för att fånga upp vad den betytt för dem och för att få förslag på förändringar.

Del 1 Introduktion För att ge eleverna ett historiskt perspektiv behandlar kursintroduktionen FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen, skolans värdegrund, kursens mål och hur dessa relaterar till varandra. Genom olika övningar får eleverna bland annat träna på att skapa safe space, det goda värdskapet och det demokratiska samtalet. (Vad dessa begrepp innebär beskrivs längre fram i dokumentet). För att förbereda klassen för kommande berättarbesök får eleverna göra olika övningar med fokus på lyssnande och att formulera nyfikna frågor.

Del 2 Det här är jag och vem är du? Under kursens andra del möter eleverna Berättare och utforskar tillsammans med hen begrepp som identitet och levd religion. Berättaren utgår i sina berättelser från individens förhållande till sin religion och även andra allmänmänskliga teman som eleverna kan känna igen sig i. Kursens pedagog och klassens lärare bearbetar tillsammans med eleverna de berättelser som de fått ta del av. Eleverna får möjlighet att ställa frågor och även dela reaktioner, tankar och egna erfarenheter i helklass, i mindre grupper och enskilt.

Del 3 Vi, ni och vilka är de andra? I kursens tredje del tar klassen emot fler berättarbesök och åker också på tempeltur, det vill säga studiebesök i olika religiösa grupper/församlingar. Ett normmedvetet perspektiv introduceras och frågor om normer, gruppidentitet och maktförhållanden bearbetas. Berättarna som tar emot eleverna under tempelturer har som uppgift att berätta om sin religiösa grupps historia, identitet, etik och framför allt praktik; vad de gör tillsammans. Besöken ger därmed eleverna en inblick i religionens sociala dimension, något som annars kan vara svår att få syn på i den ordinarie undervisningen. Upplevelserna från besöken bearbetas sedan i klassrummet.

Del 4 Vad kan vi göra tillsammans? I kursens fjärde del tar eleverna tar emot besök av en grupp av ungdomar som för ett interreligiöst samtal. Gruppen består av unga Berättare som samtalar om utmaningar och möjligheter i att mötas när en har olika gruppidentiteter. I diskussioner använder pedagogen och eleverna exempelvis modellen Hatets pyramid för att förstå hur konflikter kan trappas upp. Eleverna reflekterar över hur grupper som eleverna själva är del av fungerar, och vilka möjligheter det finns att för skapa förändring, både för dem själva och tillsammans med andra. Eleverna övar sig i att bryta och bekräfta normer genom dramaövningar och samtalsövningar.

Del 5 Landa i sig själv I kursens sista del ligger fokus på att eleverna ska reflektera över hur det egna tänkandet kring kursens teman har förändrats under kursens gång. De ges också tillfälle att reflektera kring kursens mål, innehåll och form. Läs mer om Reflexivitet under fliken Fördjupning. Detta är en viktig del i kursens didaktiska utformning och den planeras och genomförs i nära samarbete med klassens lärare.